torsdag 13 juni 2013

"Jag är inte rasist men..."

Hur ofta händer det inte i en samhällsdebatt att vännen/motparten i en argumentation uttrycker något som du associerar med nedvärdering av en grupp medborgare eller ren rasism?

Det är av intresse att förstå nyanserna av rasism för att i en debatt mer träffsäkert kunna förklara varför man tar avstånd från en nedvärderande åsikt. Detta för att inte verka som "emot allt dåligt" utan närmare definition.

Flertalet av de nedvärderande åsikterna bottnar i mångkultur, ett populistiskt uttryck. Mångkultur bygger på att det finns avgränsade kulturer på ett schematiskt sätt, vars samverkan vi ska försöka påverka i olika riktningar. Det är vidare känt att ingen kultur är homogen. I debatter förknippas kulturer med falska föreställningar och generaliseringar och vi vet att dessa generaliseringar ofta är destruktiva. Ett tydligt exempel är Sverigedemokraterna (SD) som värderar människor olika, beroende på vilken grupp de anser dem tillhöra. Ifall vi håller oss till den äldre definitionen av rasism, så kommer vi troligen inte inse att följande två citat; "släng ut negrerna" och "släng ut den islamska kulturen" innehåller samma typ av intolerans. Genom att byta ut ras mot kultur har SD lyckats blir mer rumsrena. Kulturrasisten utgår ofta från att varje barn föds rent och utan synd. Sedan kommer onda religioner, sedvänjor och kulturer och förstör alltihop. Konflikten ligger i att värdera olika kulturer mot varandra. Skapandet av motsatspar innebär aldrig att båda motsatserna anses likvärdiga.


Så till  frikortet "Jag är inte rasist men…” med omedelbart följande rasistisk eller kulturrasistisk åsikt. En rasist med eller utan kultur-prefix försöker ofta oskadliggöra motståndarens kritik genom att säga att ”naturligtvis är jag inte rasist, jag är en bildad människa som vet att det inte finns några raser!” Det är menat att ge carte blanche för att de därefter ska kunna vräka ur sig hur många stereotyper och generaliseringar som helst. Ett tydligt sådant exempel är debatten i de sociala medierna rörande Husbyupploppen. Väldigt många gjorde ena generaliseringen efter den andra; "upploppsmakarna är ansvarslösa kriminella", "de har sig själva att skylla att de inte har jobb" " SD till makten så att vi får bort dessa invandrare och islamister". Flertalet av dem som uttryckte dessa åsikter skulle inte kunna peka ut Husby på kartan, än färre hade vistats där eller hade kunskap om upploppsmakarna. Att utan någon faktiskt vetskap om upploppsmakarnas bakgrund eller motivation till upploppen, förmedla generaliserade nedvärderande antaganden är rasism (eller kulturrasism om vi väger in faktumet att de baserat sina antaganden på en värdering av en kultur)


Bland den mer vedertagna teorin om orsaken till rasism är psykologisk projektion. Då en frustration ger upphov till aggression, och när objektet för aggressionen är oåtkomligt eller okänt, kan känslorna istället riktas mot oskyldiga individer eller grupper. Denna teori styrks även med Sigmund Freuds försvarsmekanismer.

I Sverige har jag stött på två utmärkande grupper där andelen frustrerade som ger uttryck för rasism är överrepresenterade. Den finare nysvensken och den förbannade svenske arbetaren. Den finare nysvensken upplever att flertalet svenskar ser invandrare som samhällsparasiter och väljer att projicera samma bild men flerfaldigt starkare. Genom att trycka ner en av samhällets mest utsatta grupp (invandrarna i förorterna) vill denne ge uttryck för sin integration, framgång och jämbördighet med svensken.
Den förbannade svenske arbetaren lever strax över existensminimum och har upplevt vänner och bekanta mista jobbet i samband med nedskärningar. Detta samtidigt som denne ser invandrade svenskar äga exklusiva bilar och leva gott. I frustration på livskvalitén finner denne invandraren som den syndabocken. Som resultat kommer denne att mindre kritiskt ta till sig ogrundade generaliserar eller statistik som indikerar invandraren som kriminell, ansvarslös samhällsparasit.

Till dig som känner rasistiska åsikter: Fundera över vad du egentligen känner frustration över. När du sedan vet vilken samhällsgrupp du upplever som ansvarig för denna frustration, fråga dig vad du kan göra för att förbättra deras situation. Det skulle förvåna mig ifall du känner att rasistiska inlägg och kommentarer i sociala forum är det bästa du kan åstadkomma. eller? 

Svd 1,2,3,4